Enligt en rapport från ECO bidrog minskningen av perspektivet på livskvalitet till att välbefinnandet sjönk till 46 poäng, jämfört med 46,3 poäng år 2020. Sedan toppen 2017 (47 poäng) var detta den fjärde nedgången i rad för denna indikator. Omvänt återhämtade sig perspektivet på materiella levnadsvillkor till 45,1 poäng, 0,3 mer än 2020. Trots detta är detta index fortfarande långt ifrån de 48,3 poäng som uppmättes 2019, året före coronaviruspandemin.

Minskningen av livskvalitetsindexet berodde främst på förluster inom områdena hälsa, balans mellan arbete och privatliv, medborgardeltagande och samhällsstyrning samt miljö. Det fanns ändå utrymme för förbättringar inom områdena utbildning, kunskap och färdigheter, sociala relationer och subjektivt välbefinnande samt personlig säkerhet.

Återhämtningen av de materiella levnadsvillkoren var möjlig tack vare förbättringen av det ekonomiska välbefinnandet och minskningen av den ekonomiska sårbarheten. Å andra sidan försämrades sysselsättningsområdet.

För välfärdsindexet analyserade INE närmare 80 faktorer, t.ex. disponibel medianinkomst per vuxen, hushållens konsumtionsutgifter, graden av materiell brist, antalet inaktiva personer per 100 anställda, spädbarnsdödlighet, index för kulturell konsumtion, index för interpersonell tillit och registrerad brottslighet.