Enligt Shakespeares pjäs As You Like It, och som nämns i rapporten, har människan sju tidsåldrar, där de senare beskrivs som extremt dystra. Denna studie om lycka visar dock en mer komplex och dynamisk verklighet.

Lycka för alla åldersgrupper:

När det gäller den övergripande rankningen av lycka har de tio lyckligaste länderna i stort sett varit desamma sedan före Covid. Danmark ligger för närvarande extremt nära Finland som är topplandet, och alla de fem nordiska länderna finns också bland de 10 bästa. De stora förändringarna gäller dock östeuropeiska länder som Tjeckien, Slovenien och Litauen som har klättrat på listan och nu ligger på topp 25 över de lyckligaste länderna. Samtidigt har USA och Tyskland sjunkit till plats 23 och 24 i rankingen, från plats 15 respektive 16 förra året.

Med hänsyn till parametern för negativa känslor, jämfört med åren mellan 2006 och 2010, är dessa negativa känslor vanligare för närvarande, med undantag för Östasien och Europa. Negativa känslor var vanligare hos kvinnor än män mellan 2021-2023, och könsskillnaden ökar i takt med att människor blir äldre. Andelen människor som har hjälpt människor i nöd har dock ökat globalt till följd av covid-19-krisen, och yngre generationer visar en högre motivation för att hjälpa.

Lyckorankingen i olika länder varierar kraftigt beroende på ålder. I de flesta länder är de yngre generationerna lyckligare än de äldre. Sedan 2006-2010 har lyckan ökat mest i länderna i Central- och Östeuropa, med jämförbara procentsatser i alla åldersgrupper, och det fanns också en betydande ökning i Östasien, särskilt bland de äldre.

I Europa kan man se en skillnad mellan Väst- och Öst-/Centraleuropa, där de yngsta är extremt lyckliga i Öst-/Centraleuropa, medan lyckonivån i Västeuropa är likartad i alla åldersgrupper. När det gäller resten av världen finns det en tendens till att lyckan minskar ju äldre man blir.

Det finns dock ett fåtal länder som motsäger denna tendens, t.ex. Sydasien där lyckan minskade i alla åldersgrupper, vilket också skedde i Mellanöstern och Nordafrika. Nordamerika har också haft en kraftig nedgång i lyckonivån, vilket kan motivera varför den yngre befolkningen för närvarande är olyckligare.

Livstillfredsställelse från barndomen till tonåren och vuxenlivet:

Livstillfredsställelsen minskar stadigt i de flesta länder från barndomen till vuxen ålder. Globalt sett fortsätter yngre vuxna (15-24 år) att uttrycka större livstillfredsställelse än äldre personer. Även om det mellan 2006-2019 skedde en förbättring av livstillfredsställelsen bland unga människor i åldern 15-24 år, har denna förbättring sedan dess upphört i och med pandemin.

Situationen skiljer sig dock åt mellan olika områden där Nordamerika, Västeuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Sydasien ser en minskning av ungdomars välbefinnande (15-24), medan ungdomar i Afrika söder om Sahara å andra sidan rapporterar högre nivåer av livstillfredsställelse.

Ålder, kön, olika världsregioner och länder samt olika nivåer av ekonomisk utveckling påverkar alla nivån av livstillfredsställelse. Vid 12 års ålder börjar kvinnor uppge att de är mindre nöjda med livet än män (dessa uppgifter gäller endast höginkomstländer på grund av brist på uppgifter från låginkomstländer).

Pandemins utbrott har förvärrat dessa skillnader, vilket har ökat klyftan mellan kvinnor och män mellan 13 och 15 års ålder. Som jämförelse kan nämnas att det inte fanns några globala könsskillnader i data för medel- till sena tonåren (15-24 år) mellan 2006 och 2013, men från och med 2014 började kvinnor rapportera bättre livstillfredsställelse än män.

Välbefinnande och en åldrande global befolkning:

Världshälsoorganisationen förutspår att antalet vuxna över 65 år i världen kommer att fördubblas fram till 2050, vilket också innebär att antalet personer som kan drabbas av demens kommer att uppgå till 139 miljoner samma år.


Förebyggande av demens är avgörande för att säkerställa välbefinnandet hos en åldrande global befolkning, eftersom demens är kopplat till en minskad livskvalitet och en lägre nivå av god hälsa. Det har visat sig att aktiviteter och miljöförändringar som ökar kompetens och autonomi förbättrar välbefinnandet hos personer med demens.

För att gå emot tanken att lyckan minskar när man blir äldre, som Shakespeare och många andra nämnde, eller påståendet att så inte är fallet, är det bara höginkomstländer som har en positiv korrelation mellan livstillfredsställelse och ålder. Indien, världens mest folkrika land, kopplar samman högre ålder med en bättre livstillfredsställelse. I Indien har dessutom personer med gymnasieutbildning eller högre utbildning och personer från högre sociala grupper en högre grad av livstillfredsställelse.

World Happiness Report är ett samarbete mellan Oxford Wellbeing Research Centre, Gallup, FN:s Sustainable Development Solutions Network och WHR:s redaktionskommitté, och har sammanställts av John F. Helliwell, Richard Layard, Jeffrey D. Sachs, Jan-Emmanuel De Neve, Lara B. Aknin och Shun Wang.