Climate Change Performance Index(CCPI) översätter resultatet av klimatpolitiken i 59 länder, i en lista med 63 positioner, men där de tre första platserna inte är upptagna, som vanligt, eftersom inget land är helt i linje med målet i Parisavtalet från 2015 att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C (grader Celsius).


På listan, som offentliggjordes den 14 november vid FN:s klimatkonferens(COP27) som hålls i Sharm el-Sheikh i Egypten, kommer Danmark först (på fjärde plats), följt av Sverige och därefter Chile.


Listan har ett färgsystem där de gröna länderna klassificeras som länder med hög klimatprestanda, gula länder med medelhög klimatprestanda, orange länder med låg klimatprestanda och röda länder med mycket låg klimatprestanda.


Portugal återfinns i den gröna gruppen av länder, på 14:e plats, efter länder som Marocko, Indien och Estland, som har ökat kraftigt, eller Norge och Storbritannien, som har sjunkit fyra placeringar jämfört med föregående index. Finland, Tyskland, Luxemburg och Malta kommer efter Portugal och "avslutar" den gröna listan.


Gult är Europeiska unionen som block, Egypten, som organiserar COP27, Spanien, med en ökning på 11 platser, Indonesien, Italien, Frankrike (som föll med 11 platser) och Nya Zeeland, bland andra.


Och på den orangea listan finns bland annat Irland, Brasilien, Belgien, Sydafrika, Turkiet och Argentina.


Med de sämsta resultaten, i rött, finns 14 länder, med början i Japan och med Iran på sista plats på listan, som innehåller de största utsläpparna av växthusgaser i världen, Kina och USA, förutom andra som Ryska federationen, Australien, Kanada och Saudiarabien.


Framstegen i fråga om klimatbegränsning, och med Portugal i fokus, offentliggjordes den 14 november av miljöföreningen Zero, som deltog i CCPI, och som förklarar att för beräkningarna används den senaste statistiken från Internationella energibyrån för år 2020 (det senaste tillgängliga året) och en expertbedömning.


"CCPI är ett viktigt verktyg för att öka öppenheten i den internationella klimatpolitiken och gör det möjligt att jämföra klimatskyddsinsatser och framsteg som varje land har gjort", säger föreningen och tillägger att indexet också syftar till att sätta politisk och social press på de länder som inte har vidtagit åtgärder som bidrar tillräckligt mycket till den globala klimatstabiliteten, samtidigt som man lyfter fram de länder som har bästa praxis.


I analysen av Portugals position, som steg två platser tack vare stängningen av kolkraftverk i Pego och Sines, vilket ledde till en förbättring i kategorin växthusgasutsläpp, och offentliggörandet av ramlagen om klimatet, noteras de dåliga resultaten inom transport-, skogs- och jordbrukssektorerna.


När det gäller kategorierna energianvändning, förnybara energikällor och klimatpolitik är betyget genomsnittligt, särskilt med hänsyn till den höga andelen förnybara energikällor.


Zero noterar de förbättringar som Portugal har uppnått, men säger också att "det saknas ambitioner på vissa områden, särskilt när det gäller subventioner för fossila bränslen, vars upphörande är planerat till 2030".


Dessutom framhåller man att utsläppen inom transportsektorn inte begränsas på grund av brist på "effektiva strategier för sektorn" och att man inte har främjat ett hållbart jordbruk i tillräcklig utsträckning, med intensivt jordbruk och monokultur som får "många incitament".


I allmänna termer är det länder som Chile, Marocko och Indien som har stigit i indexet som lyfts fram, och på den negativa sidan USA och Kina, som har sjunkit 13 platser (den största nedgången) på grund av nya investeringar i kolkraftverk.


Zero lyfter också fram att EU:s block har stigit med tre platser, särskilt för lagstiftningspaketet "Mål 55", som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030.


Men man noterar skillnaderna mellan länderna. Polen och Ungern finns med på den röda listan och Danmark och Sverige intar topplaceringar (fjärde respektive femte plats).


Indexet, som publicerats årligen sedan 2005, ansvarar den tyska icke-statliga miljöorganisationen Germanwatch och NewClimate Institute för och utvärderar fyra kategorier: utsläpp av växthusgaser (40 % vikt i den slutliga klassificeringen), förnybar energi, energianvändning och klimatpolitik.


Den publiceras tillsammans med Climate Action Network International (CAN International). De länder som ingår i indexet står tillsammans för cirka 90 % av de globala utsläppen av växthusgaser.