Oavsett i vilken ålder det uppträder orsakar ADHD problem med uppmärksamhet, hyperaktivitet eller impulsivitet. Detta syndrom kan dock yttra sig på olika sätt hos barn och vuxna.


Hos vuxna kan ADHD-symtom vara rastlöshet eller en känsla av inre spänning, oförmåga att avsluta uppgifter i tid, oordning i vardagen, svårigheter att hålla fokus på uppgifter eller samtal, en tendens att tappa bort viktiga föremål, en tendens att försöka göra flera saker samtidigt, sökande efter snabba lösningar på problem och svårigheter att behålla ett arbete eller relationer.


Det kan finnas flera skäl till att ADHD-diagnosen ställs sent:

  • ADHD är svårt att upptäcka, särskilt när det dominerande symtomet är ouppmärksamhet. Föräldrar eller lärare kan ha svårt att känna igen sjukdomen och remittera barnet för utredning. Dessutom kan vårdpersonal felaktigt förväxla ADHD med andra sjukdomar, t.ex. ångest eller depression. Ibland inser en vuxen att diagnosen inte har ställts på rätt sätt tidigare först när han eller hon upptäcker att ett av hans eller hennes barn har diagnosen ADHD och känner igen symptomen hos barnet.
  • Hos vissa barn är ADHD-symtomen lindriga och har inte någon relevant negativ inverkan, vilket innebär att det inte är motiverat att ställa en diagnos. Även om ADHD-symtomen vanligtvis tenderar att minska i intensitet med åldern, förvärras symtomen hos vissa personer i vuxen ålder, och först då blir diagnosen uppenbar.
  • Det finns flera faktorer som kan maskera ADHD-symtomen under barndomen och minimera deras negativa inverkan på barnets dagliga liv. Ett barn med ADHD kan t.ex. uppnå goda skolresultat eftersom det har en strukturerad och skyddande familjemiljö. I dessa fall kan ADHD-symtomen bli tydliga först i ett skede av livet när personen är mer självständig (t.ex. när han eller hon börjar studera på högskolan).
  • I vuxen ålder innebär kombinationen av yrkes-, familje- och socialt ansvar att koncentrationsförmåga, planering, organisation och förmåga att utföra dagliga uppgifter sätts på prov. För en vuxen person med odiagnostiserad ADHD är dessa krav särskilt svåra att hantera, vilket leder till höga nivåer av stress, ångest och depression. Det är ofta först i detta skede, när symtom på "utmattning" eller fysisk och psykisk utmattning dominerar, som den vuxne inser att han eller hon behöver hjälp.


Vuxna med obehandlad ADHD har svårare att uppnå sina akademiska eller karriärmässiga mål och att upprätthålla stabila relationer med andra. Prokrastinering, impulsivitet och svårigheter att hantera tid och uppgifter skapar ofta problem i relationer med andra och skadar arbets- och familjemiljön. Följaktligen har vuxna med obehandlad ADHD ofta låg självkänsla och lider ofta av depression, ångest eller droganvändning.


ADHD är en neurologisk utvecklingsstörning som påverkar hur olika delar av hjärnan kommunicerar med varandra. Även om det inte finns något botemedel mot ADHD är tillgängliga behandlingar mycket effektiva när det gäller att minska symtomen. Behandlingen omfattar vanligtvis mediciner som stimulerar hjärnan och psykologiska strategier som minimerar symtomen.


För mer information, vänligen kontakta HPA på (+351) 282 420 400.