Climate Action Authority (CAA), som inrättades enligt Climate Action Act, 2024, spelar en central roll för att samordna och övervaka Maltas klimatpolitik och klimatinitiativ. I denna artikel beskrivs Maltas insatser för att bekämpa klimatförändringarna inom viktiga sektorer, inklusive luftfart, sjöfart och vägtransporter, samtidigt som CAA:s viktiga roll lyfts fram.


1. Myndigheten för klimatåtgärder: En samordnad insats för att bekämpa klimatförändringarna

Inrättandet av Climate Action Authority (CAA) utgör ett viktigt steg i Maltas strategi för att hantera klimatförändringarna. Detta organ säkerställer att alla klimatåtgärder samordnas inom ett och samma ramverk och anpassar den nationella politiken till internationella åtaganden, t.ex. de som följer av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Parisavtalet.


Centrala ansvarsområden för CAA

  • Fastställa strategiska riktlinjer: CAA:s styrelse ger råd till regeringen om klimatåtgärder och ser till att all politik som påverkar klimatförändringarna anpassas på ett effektivt sätt.
  • Inrätta klimatåtgärdsfonden: Denna fond stöder klimatinitiativ genom intäkter från marknadsbaserade åtgärder, nationella projekt för minskning av växthusgaser och externa bidrag.
  • Främja motståndskraft motklimatförändringar: CAA säkerställer att policyer och projekt utformas för att motstå klimatpåverkan och integrerar anpassningsåtgärder inom olika sektorer.
  • Datainsamling och rapportering: Myndigheten samlar in och bearbetar klimatrelaterade data för att uppfylla internationella rapporteringsstandarder, vilket ger transparens och ansvarsskyldighet.

Dessa funktioner säkerställer att Maltas klimatstrategier är datadrivna, vilket möjliggör en exakt inriktning av utsläppsminskningarna.

Credits: Bild tillhandahålls; Författare: Klient;


2. Minska utsläppen inom flygsektorn

Luftfartssektorn på Malta är avgörande för turismen och den ekonomiska tillväxten, men den bidrar också i hög grad till koldioxidutsläppen. Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) gäller för flygoperatörer inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och är ett viktigt verktyg för att hantera luftfartsrelaterade utsläpp.


Efterlevnad av EU ETS för flygplansoperatörer

Flygoperatörer på Malta måste följa ett strukturerat system inom ramen för EU ETS:

  • Övervakning avutsläpp: Operatörerna måste utveckla en övervakningsplan som godkänts av CAA, vilket säkerställer korrekt spårning av utsläpp från flygningar. Detta är ett viktigt steg för att uppfylla Maltas klimatmål.
  • Årlig rapportering: Operatörerna är skyldiga att lämna in utsläppsrapporter varje år, som verifieras av oberoende organ för att säkerställa att de är korrekta. Air Malta PLC rapporterade till exempel sina utsläpp och tilldelades 52 948 utsläppsrätter för 2024 och 33 595 för 2025.
  • Överlämnande avutsläppsrätter: Baserat på de rapporterade utsläppen måste verksamhetsutövarna överlämna utsläppsrätter för att täcka sina koldioxidutsläpp. Denna mekanism ger incitament till att minska utsläppen och införa mer bränsleeffektiva metoder.

Maltas deltagande i CORSIA (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation) utökar dessa ansträngningar ytterligare, genom att rikta in sig på utsläpp från internationella flygningar och säkerställa efterlevnad av globala standarder.

Credits: Bild tillhandahålls; Författare: Klient;


3. Att ta itu med sjöfartens utsläpp: EU ETS för sjöfarten

Maltas sjöfartssektor är en viktig ekonomisk pelare med tanke på öns strategiska läge i Medelhavet. Men den innebär också miljömässiga utmaningar på grund av utsläppen från sjöfarten. EU ETS omfattar nu sjötransporter, vilket tvingar rederier att redovisa sina koldioxidutsläpp.


Utsläppshandel för rederier

Från och med 2025 kräver EU ETS att rederier överlämnar utsläppsrätter som motsvarar deras koldioxidutsläpp, och metan (CH₄) och dikväveoxid (N₂O) kommer att inkluderas från och med 2026. Denna utvidgning syftar till att reglera sjöfartsutsläpp på ett mer heltäckande sätt.


Viktiga skyldigheter:

  • Fasat överlämnande av utsläppsrätter: Rederierna måste uppfylla progressiva mål - 40 % av utsläppen 2025, 70 % 2026 och 100 % från och med 2027. Detta gradvisa tillvägagångssätt ger tid för anpassning samtidigt som åtagandet om utsläppsminskningar upprätthålls.
  • Övervakning och rapportering: Företagen måste övervaka utsläppen i enlighet med förordning (EU) 2015/757, vilket säkerställer att EU-standarder följs.
  • Luftfartsverkets roll: Climate Action Authority övervakar administrationen av dessa skyldigheter och ser till att rederierna uppfyller sina krav på rapportering och överlämnande av utsläppsrätter.

Exempel: Ett malteseregistrerat rederi som genomför resor inom EU måste lämna in en utsläppsrapport och överlämna lämpligt antal utsläppsrätter baserat på företagets koldioxidutsläpp under föregående år.


4. Hantering av utsläpp från byggnader och vägtransporter

Utöver flyg- och sjöfartssektorerna förbereder sig Malta för att införa ett nytt system för handel med utsläppsrätter (ETS-2) som riktar in sig på utsläpp från byggnader, vägtransporter och viss industriell verksamhet. ETS-2, som ska börja gälla 2027, är avgörande för att hantera utsläppen från bränsleförbrukning i den dagliga verksamheten.


ETS-2:s krav på efterlevnad

Reglerade enheter under ETS-2 måste vidta specifika åtgärder för att följa det nya systemet:

  • Tillstånd för utsläpp av växthusgaser: Enheter måste senast den 1 januari 2025 erhålla ett tillstånd från CAA som ger dem rätt att övervaka sina utsläpp av växthusgaser.
  • Övervakning och rapportering: Utsläpp från förbränning av bränsle i byggnader och transporter måste spåras under hela året och årsrapporter ska lämnas till CAA.
  • Överlämnande av utsläppsrätter: I likhet med andra sektorer måste enheter överlämna utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp, vilket ger incitament till minskningar.

Från och med 2028 måste reglerade enheter också rapportera kostnaderna för dessa utsläppsrätter, vilket ökar transparensen i klimatåtgärdernas ekonomiska effekter.

Credits: Bild som tillhandahålls; Författare: Klient;


5. Maltas nationella inventering av växthusgaser: En datadriven strategi

Climate Action Authority har till uppgift att sammanställa Maltas årliga inventering av växthusgaser (Greenhouse Gas, GHG). Denna inventering är ett viktigt verktyg för att bedöma landets framsteg när det gäller att minska utsläppen och identifiera områden som kräver ytterligare insatser.

Omfattning av GHG-inventeringen

  • Direkta växthusgaser: Inventeringen spårar utsläpp av CO₂, CH₄, N₂O, fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF₆) och kvävetrifluorid (NF₃).
  • Uppdelning på sektorer: Utsläppen kategoriseras i fem huvudsektorer: Energi, industriprocesser och produktanvändning (IPPU), jordbruk, markanvändning och skogsbruk (LULUCF) samt avfallshantering.

Exempel: Energisektorn, som ansvarar för utsläpp från användning av fossila bränslen i transport och elproduktion, är fortfarande en betydande bidragsgivare till Maltas växthusgasprofil. CAA använder dessa uppgifter för att utforma riktade policyer för utsläppsminskning.


Analys av global uppvärmningspotential (GWP)

Varje växthusgas har olika GWP, vilket indikerar dess förmåga att fånga värme i atmosfären i förhållande till CO₂. Metan har till exempel en GWP på 25, vilket gör det till ett viktigt mål för minskning inom jordbrukssektorn, som omfattar utsläpp från boskap och odling av grödor.

Krediter: Bild från leverantör; Författare: Klient;


6. Investera i förnybar energi och minska användningen av fossila bränslen

Maltas övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor utgör en kritisk del av landets klimatstrategi. Övergången från tung eldningsolja till naturgas i kraftproduktionen har redan lett till en betydande minskning av utsläppen.

Viktiga initiativ för förnybar energi

  • Investering isolkraft: Med över 300 soldagar varje år har Malta dragit nytta av solenergin och installerat solcellssystem i bostäder och kommersiella byggnader.
  • Gröna obligationer och ESG-plattform: Införandet av gröna obligationer har bidragit till finansieringen av projekt för förnybar energi och andra miljövänliga initiativ. Dessa obligationer stödjer Maltas övergång till renare energi och främjar investeringar i hållbarhet.

Exempel: En solpanelsinstallation i ett maltesiskt hushåll kan producera upp till 4 000 kWh per år, vilket minskar hushållets koldioxidavtryck och beroende av fossilbränslebaserad el.


Vägen framåt: Maltas satsning på en grönare morgondag

Maltas insatser för att hantera klimatförändringar och föroreningar drivs av ett tydligt ramverk av policyer, som samordnas av Climate Action Authority. Genom att utvidga EU ETS till flyg- och sjöfartssektorerna och förbereda sig för ETS-2 riktar Malta in sig på viktiga utsläppskällor. CAA:s fokus på transparens i data och internationell efterlevnad stärker ytterligare landets klimatstrategi.

Genom investeringar i förnybar energi, utvecklingen av en klimatåtgärdsfond och engagemang med intressenter arbetar Malta för en hållbar framtid. Trots att Malta är en liten önation är landets proaktiva tillvägagångssätt och anpassning till internationella standarder ett anmärkningsvärt exempel på klimatåtagande.