I Europeiska miljöbyråns rapport "Climate Change as a Threat to Health and Well-being in Europe: Focus on Heat and Infectious Diseases" belyser hotet från långvarigt höga temperaturer och visar hur de leder till ett större antal dödsfall och en minskad arbetsproduktivitet. Ett högre antal dödsfall i hjärt- och luftvägssjukdomar registrerades under värmeböljor, särskilt bland utsatta grupper, och effekterna förvärrades av värmeöeffekten i städerna.


Höga temperaturer kan orsaka värmestress, vilket ökar risken för dödsfall till följd av värmeutmattning och värmeslag. Dessutom är indirekt värmepåverkan på hjärt- och kärlsystemet och andningsorganen och förvärring av befintliga hälsotillstånd på grund av värme andra orsaker till ökad dödlighet under varmt väder. Höga temperaturer påverkar också den psykiska hälsan och kan öka dödlighetsrisken för personer med psykiska problem. Dessa direkta och indirekta effekter av värme har erkänts i över hälften av de nationella anpassnings- och hälsostrategierna i de 33 EEA-medlemsländerna och sex samarbetsländerna (EEA-38).


Å andra sidan kan värmestress i arbetsmiljön leda till uttorkning, vilket kan minska koncentrationen och reflexernas hastighet och öka risken för arbetsrelaterade skador.


Väderberoende infektionssjukdomar är ett annat hot som håller på att växa fram. Klimatförhållandena blir allt mer gynnsamma för uppkomst och spridning av klimatberoende infektionssjukdomar som malaria, denguefeber eller West Nile-feber, vilket också ökar risken för spridning till tidigare opåverkade områden i Europa. Lokala utbrott ökar på grund av längre överföringstider och en större spridning av sjukdomsbärare.


I WHO:s europeiska vägledning (2008) om åtgärdsplanering för värme och hälsa nämns åtta faktorer för ett framgångsrikt genomförande av åtgärdsplaner för värme och hälsa


i) Överenskommelse om ett ledande organ;

ii) Korrekta och snabba varningssystem;

iii) En plan för information om värmerelaterad hälsa;

iv) En minskning av exponeringen för värme inomhus;

v) Särskild vård för utsatta befolkningsgrupper;

vi) Beredskap inom hälso- och sjukvårdssystemet och det sociala omsorgssystemet;

vii) Långsiktig stadsplanering;

viii) Övervakning och utvärdering i realtid.


European Climate and Health Observatory innehåller fallstudier av värmeböljeplaner från Österrike, Portugal och Nordmakedonien. Efter värmeböljan 2003 inrättades till exempel den portugisiska beredskapsplanen för värmeböljor, som gäller varje år från maj till september och omfattar hela det kontinentala Portugal. Syftet med den nuvarande planen är att förebygga de negativa hälsoeffekterna av värmestress hos befolkningen under perioder med förhöjda temperaturer. Dagliga varningar är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt genomförande av denna plan, eftersom de anger vilka skyddsåtgärder som måste vidtas.


De grupper som är känsliga för höga temperaturer och infektionssjukdomar - äldre, personer med dålig hälsa, barn, gravida kvinnor, lägre socioekonomiska grupper och personer som måste arbeta utomhus - är dessutom sårbara för andra klimatrisker. Det finns ett behov av mer kunskap om de kumulativa effekterna av olika klimat- och miljöhot på människors hälsa, särskilt för utsatta grupper.


För mer information, vänligen kontakta Grupo HPA Saude på (+351) 282 420 400.