Vad är Alzheimers sjukdom?

"Alzheimers sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som främst påverkar minne, tänkande och beteende", förklarar Dr. Ahmad Khundakar, universitetslektor i biomedicinska vetenskaper vid Teesside University. "Det är den vanligaste orsaken till demens och drabbar en av 14 personer över 65 år och en av sex personer över 80 år."

Khundakars forskning handlar främst om att undersöka de molekylära och patologiska mekanismer som ligger bakom neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers.

"Patologiskt kännetecknas Alzheimers sjukdom av att onormala proteinavlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack och tau-tangles, byggs upp och leder till att hjärnceller dör", säger Khundakar. "När dessa proteiner sprids i olika hjärnregioner försämras deras funktion, vilket yttrar sig i de kognitiva och beteendemässiga symtom som är karakteristiska för demens."

En vanlig missuppfattning är att Alzheimers sjukdom och demens är samma sak.

"I själva verket är demens ett samlingsnamn för en rad olika tillstånd som påverkar den kognitiva funktionen", förtydligar Khundakar. "Alzheimers sjukdom är bara ett av dessa tillstånd."

Vilka är symptomen?

"Tidiga symtom innebär ofta en mild kognitiv störning, som till exempel svårigheter att minnas samtal eller händelser som inträffat nyligen", säger Khundakar.

I takt med att sjukdomen fortskrider börjar dock de drabbade individerna att kämpa med vardagliga uppgifter.

"Uppgifter som att hantera ekonomi, matlagning och egenvård blir allt svårare", förklarar Khundakar. "Sjukdomen påverkar också personliga relationer, eftersom den drabbade kan uppleva depression, agitation eller betydande personlighetsförändringar."

I de senare stadierna blir psykologiska symtom som förvirring mer uttalade, tillägger föreläsaren.

Vem löper störst risk?

Ålder anses allmänt vara den viktigaste riskfaktorn.

"De flesta fall inträffar hos personer som är 65 år och äldre, och risken nästan fördubblas vart femte år efter 65 års ålder", säger Khundakar.

Din genetik och familjehistoria kan också spela en viktig roll.

"Genetik kan spela en roll, särskilt om det finns en familjehistoria av Alzheimers sjukdom eller om den utvecklas tidigt i livet", förklarar Khundakar. "Kardiovaskulär hälsa är en annan viktig faktor, där tillstånd som diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol ökar risken."

Hur ställs diagnosen?

Alzheimers sjukdom diagnostiseras genom en kombination av kliniska bedömningar, sjukdomshistoria och kognitiva tester.

"Neuroimaging-tekniker som MR- och PET-undersökningar kan avslöja hjärnförändringar som är typiska för Alzheimers sjukdom, t.ex. krympning i specifika områden som hippocampus, som är avgörande för minnet", säger föreläsaren.

På senare tid har blodprov och analys av cerebrospinalvätska visat sig lovande när det gäller att upptäcka sjukdomen tidigt genom att identifiera biomarkörer som är förknippade med Alzheimers sjukdom, tillägger han.

Vilka behandlingar finns tillgängliga?

De flesta behandlingar som finns fokuserar på att hantera symtomen.

"Läkemedel som acetylkolinesterashämmare och memantin kan bidra till att lindra de kognitiva symtomen", säger Khundakar. "De senaste framstegen inkluderar utvecklingen av sjukdomsmodifierande läkemedel som riktar in sig på den underliggande patologin för Alzheimers sjukdom, särskilt de amyloida placken och tau-trasslarna i hjärnan."