Lanseringen av ChatGPT den 30 november 2022 tog diskussionen om hur artificiell intelligens påverkar ekonomier och samhällen till en ny nivå. Sedan dess har det spekulerats mycket om hur många jobb som kommer att försvinna och hur många som kommer att skapas under de kommande åren.

Förra året undersökte Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) mer än 2 000 företag och 5 300 arbetstagare inom tillverknings- och finanssektorn i sju OECD-länder, och fann att arbetstagarna säger att artificiell intelligens kan förbättra arbetet, men de är rädda för att det kan hota deras jobb och löner, enligt en rapport från ECO.

I rapporten "OECD Employment Outlook 2023" visar OECD att tre av fem arbetstagare är oroliga för att förlora sitt jobb till följd av artificiell intelligens under de kommande tio åren, och att två av fem arbetstagare uttrycker oro för att deras löner kan minska under de kommande tio åren som ett resultat av robotiseringen av ekonomin.

"Om man tar hänsyn till effekterna av artificiell intelligens står de yrken som löper störst risk att automatiseras för cirka 27 procent av sysselsättningen", skriver Stefano Scarpetta, chef för OECD:s avdelning för sysselsättning, arbete och sociala frågor.

Luxemburg, Storbritannien och Sverige har de lägsta andelarna sysselsatta i yrken som löper störst risk att automatiseras, medan Ungern, Slovakien och Tjeckien har de högsta andelarna. Portugal har, enligt OECD:s beräkningar, omkring 30 % av sina jobb som "hotas" av artificiell intelligens.

Positiva effekter

Trots alla dessa farhågor framhåller OECD-rapporten att nästan två tredjedelar (ca 63 %) av arbetstagarna säger att artificiell intelligens har haft en positiv inverkan på kvaliteten på deras jobb. Enligt OECD:s bedömning har dock "effekterna av artificiell intelligens på sysselsättningsnivåerna hittills varit begränsade och för närvarande är den inte förknippad med några större förändringar i lönerna, varken positiva eller negativa".

Som ett orosmoment när det gäller införandet av allt fler algoritmer i hanteringen av människors och företags liv konstaterar OECD i sin studie att användningen av artificiell intelligens leder till en intensifiering av arbetet i organisationer och förvärrar en rad sociala och ekonomiska problem.

"Den ständiga och genomgripande övervakning och datadrivna prestationsbedömning som möjliggörs av artificiell intelligens kan skapa en stressig miljö med negativa effekter på den psykiska hälsan, eftersom arbetstagarna kan känna sig ständigt granskade och pressade att prestera", står det i OECD-rapporten.

Etiska utmaningar

OECD påpekar också att användningen av artificiell intelligens "ger upphov till allvarliga etiska utmaningar när det gäller dataskydd och integritet, transparens och förklarbarhet, fördomar och diskriminering, automatiskt beslutsfattande och ansvarsskyldighet".

Rapporten lyfter fram många verkliga exempel på verktyg för artificiell intelligens som har integrerat mänskliga fördomar mot kvinnor, personer med funktionsnedsättning och etniska eller rasmässiga minoriteter. "I vår undersökning uttryckte många arbetstagare sin oro över möjligheten att artificiell intelligens samlar in uppgifter om dem som individer eller om hur de utför sitt arbete", säger Stefano Scarpetta.