"Vi lämnas med den tydliga uppfattningen att ministeriet inte kommer att följa denna linje, vilket är synd", beklagade Mónica Pereira, i uttalanden till nyhetsbyrån Lusa i slutet av ett möte på ministerietför utbildning, vetenskap och innovation(MECI).

Vid mötet, där vice statssekreteraren för utbildning, Alexandre Homem Cristo, deltog, förespråkade rörelsen Less Screens, More Life att smartphones skulle förbjudas i alla skolor, ett beslut som för närvarande ligger i händerna på rektorerna.

"I studentstadgan står det att det är förbjudet att ta och dela bilder, men detta praktiseras inte", säger Mónica Pereira, som anser att det vore nödvändigt att se över studentstadgan i detta avseende, snarare än att ändra reglerna för varje skola för att begränsa användningen av mobiltelefoner.

Förra året bad den tidigare utbildningsministern João Costa skolrådet att yttra sig i frågan, och vid den tidpunkten förstod direktörerna att lösningen för att bemöta de negativa effekterna av användningen av mobiltelefoner i skolsammanhang inte innebar att förbjuda användningen av dem, utan att grupperna själva borde bestämma.

Enligt rörelsens talesperson kommer MECI nu att skapa informativa guider för skolor, men trots att hon erkänner vikten av informations- och medvetenhetskampanjer anser hon att detta inte är tillräckligt.

Ministeriets ståndpunkt om digitala läroböcker är också otillräcklig, tillägger Mónica Pereira.

I augusti meddelade utbildnings- och kulturministeriet att pilotprojektet skulle fortsätta under nästa läsår, men att en konsekvensbedömning av åtgärden skulle genomföras för att avgöra om det skulle fortsätta från och med 2025/2026.

För närvarande kommer den femte fasen av projektet att behålla samma format för elever i den andra och tredje cykeln, med möjlighet för nya klasser att ansluta sig till de digitala läroböckerna, men inga nya klasser i den första cykeln eller gymnasieutbildningen kommer att inkluderas.

"Det är långt ifrån vad vi ber om och vad som praktiseras i andra länder", betonade talespersonen, som förväntar sig att resultaten av konsekvensbedömningen kommer att återspegla de ståndpunkter som har delats av många föräldrar och lärare.

I maj visade en undersökning som rörelsen genomfört att mer än fyra av fem vårdnadshavare är missnöjda och förespråkar att initiativet avslutas.

Bland de 462 svaren uppgav 90% av föräldrarna att de föredrog pappersböcker eftersom de gjorde det möjligt för eleverna att koncentrera sig mer, medan endast 8% föredrog digitala läroböcker. Nästan en tredjedel fortsatte att köpa läroböcker i pappersform trots övergången.

Förra året nådde digitala läroböcker 24.011 elever, majoriteten i tredje cykeln (46,8%), följt av andra cykeln (28,5%), sekundär (16,3%) och tredje och fjärde året (8,4%), enligt uppgifter från generaldirektoratet för utbildning.

Detta var det år då flest elever deltog i pilotprojektet som inleddes 2020/2021, mitt under covid-19-pandemin, med omkring tusen elever i nio skolor.