Till grund för detta beslut av Administrative Arbitration Center (CAAD) ligger fallet med ett svenskt par som flyttade till Portugal 2011, där båda var registrerade i skattesystemet Non-Habitual Resident (NHR) för en period på 10 år (från januari 2011 till december 2020) som 2021 fann att de inte längre kunde dra nytta av systemet och inte kunde förnya det.

Eftersom det inte var möjligt att förnya avtalet - en lagändring 2012 fastställde att systemet beviljas för en period om 10 år - kunde IRS-deklarationen avseende deras inkomst 2021 inte längre lämnas in enligt NHR-systemet, vilket resulterade i en betalning av skatt på 186 116,84 euro.

Efter att ha sett Skatte- och tullmyndigheten (AT) avslå deras klagomål om att ifrågasätta bedömningen - där skattemyndigheterna baserade sitt svar på det faktum att det, mot bakgrund av gällande lag, inte längre finns utrymme för förnyelse av NHR-perioden - gick paret till CAAD och hävdade att de på grund av den NHR-status som förvärvades 2011 hade rätt att dra nytta av en giltighetsperiod på 10 på varandra följande förnybara år, som sträckte sig längre än år 2020.

I sin ansökan till CAAD begärde paret återbetalning av den betalda skatten och kompensationsränta, efter att som värde i målet ha angett beloppet 130 004,85 euro - vilket motsvarar värdet på den förlikning som de avsåg att undvika.

CAAD:s beslut, som är från november 2023, var dock att AT "gjorde en korrekt tolkning av lagen och inte begick någon olaglighet när den genomförde den ifrågasatta uppgörelsen och avslog det klagomål som lämnats in mot den".

Enligt NHR betalar arbetstagare inom en rad yrken som anses ha ett högt mervärde en IRS-sats på 20%. Pensionärer var ursprungligen undantagna från IRS i Portugal, men lagen ändrades och de är nu föremål för en skatt på 10%.